Redan lördagkväll. Idag bara försvann. Jag har varit med Ex-Fru och Loppan i pulkabacken. Sen åkte vi till centrum och fikade och köpte en tomtedräkt till Loppans luciatåg. Sen hem till Ex-Fru för lite sällskapsspelande och middag. Mysig dag!

Igår efter jobbet samlade jag kraft och åkte på en julklappsshoppingtur. Att handla är inte det roligaste jag vet, så det är skönt att det är gjort.

I veckan pratade jag med min chef, som sa att det verkligen är en bra grej för karriären att få gå den här kursen som jag går nu. Det ville jag inte höra. Det är ju mycket troligt att äl kommer att ske mitt under nästa kurstillfälle. Jag hade tänkt att skita i det bara, och dra ändå. När han sa sådär blev jag osäker. På om man kan göra så verkligen. Om det är jättedumt att åka den här månaden isf. Nu när jag har tänkt på det i några dagar så känner jag igen att jo. Jag måste åka.

Jag känner ett så stort behov av att ha en back up-plan. Och en tidsgräns, för hur länge barnskaffarprojektet ska pågå. Det är ju omöjligt nu att veta hur det kommer att kännas längre fram, men det här får vara min grova plan sålänge:

Jag ska försöka som mest året ut. 2013 alltså. Kanske bara till sommaren, beroende på hur tätt jag kommer att ha råd att åka. Om det inte har funkat då så tar jag åtminstone en paus från inseminationerna, tar tjänstledigt från jobbet för att istället plugga genusvetenskap en termin eller två. Jag måste ha en framtid att tänka på som inte innebär att jag ska trava på i samma spår som nu. Oavsett om det kommer att bli nåt barn eller inte. Jag hoppas ju jättemycket på att framtiden ska innehålla en till liten knodd, men jag vill inte att det ska kännas som att livet är meningslöst ifall det visar sig att det inte kommer att bli så. Jag behöver känna att det finns andra saker som också kan ge mening.

Före MA:t tror jag inte att jag tänkte riktigt så. Jag tror att jag blev väldigt rädd för att hoppas efter det. Rädd också för att inte orka.

Nå. Jag ser fruktansvärt mycket fram emot att få åka igen. Och hoppas så på att det inte kommer att bli dags precis under de där dagarna när jag är på kurs.

Nu sova. Pulkåkning tar på krafterna!